vi vet hur det känns..


vi vet hur det känns..


Månen bländar mig som strålkastarljus där jag ligger
platt mot vägen
Påkörd av känslan som du fyller mig med
Jag kommer att blåsa bort ikväll bara för att jag vill
Rakbladsvass självkritik har inte tagit mig någonstans..

När gatan glider undan tar jag inte emot mig själv, för jag behöver känna marken för att kunna känna himlen..



Kan man gå vilse i känslor
drömmar
och ord?
Jag tappade kompassen i början av stigen.
Blundandes trevar jag mig framåt.
Ovillig att finna det igen.








Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback