Himlen är oskyldigt blå..

himlen är oskyldigt blå, som ögon när barnen är små, att regndroppar faller som tårarna gör rår inte stjärnorna för..

den låten är såå fin.. Ted gärdestad har gjort några fina låtar faktiskt.. 

nåjaa..

jag längtar tillbaka till högstadiet.. det gör jag faktiskt.. allt var verkligen bra då, även fast man då tyckte att det var ett helvete.. men men.. vad mycket roligare allt var förr..  Allt galet man hittade på.. Festade varje helg,hemmafester.. tråkigt att det aldrig är hemmafester längre.. det var verkligen hur kul som helst.. Man tog livet med en nypa salt då..

nu känns det som att man måste vara så himlans vuxen, eller iaf bet'e sig vuxet.. Man måste tänka framåt på framtiden hela tiden.. det är aldrig så att man bara kan "vara".. förr flöt man liksom bara med.. nee, jag längtar tillbaka..

Nu går man bara o oroar sig för framtiden, och man måste jobba och hela tiden ta det tråkiga före det roliga typ.. det går inte att välja på samma sätt längre..

människor förändras, Vänner förändras, och försvinner.. såna som man trodde att man alltid skulle hålla ihop med, sådana som alltid fanns där.. men vissa flyttar långt bort, andra inte lika långt bort.. men oavsett hur nära de personerna bor, så är avståndet emellan längre.. det har växt ett avstånd emellan..

Vissa vänner vet man alltid vart man har.. men sen så finns det några få, som man inte får grepp om längre.. några som funnits där, men som glidit iväg.. och egentligen kan man bara stå o se på.. för att det inte är ditt beslut..
 Men känns konstigt att man kan välja bort sina vänner bara sådär.. men jag antar att man växer ifrån varandra..

ojoj.. jaa.. men så är det faktiskt..

tänk va jääääääkla kul vi hade när vi va 14-17 år.. :D

innebandyträning sen.. jovars..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback